Forsmark
Fakta
Forsmark
Alla Forsmarks tre reaktorer är kokvattenreaktorer som konstruerats av Asea-Atom. Forsmark 1 togs i drift i december 1980 medan Forsmark 2 togs i drift i juli 1981. Forsmark 3 började användas i augusti 1985.
Forsmark är även en viktig förvaringsplats för kärnavfall. 1983 började Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) bygga slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) på 50 meters djup i berggrunden. SFR är världens första slutförvar för avfall med låg till medelhög radioaktivitet och började användas 1988.
2009, efter många år av undersökningar och studier, beslöt SKB att Forsmark var den bästa platsen för djupförvaring av använt kärnbränsle. Slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark ska enligt planen tas i i bruk i slutet av 2020-talet.
Historia
Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk – det togs i drift under 1980-talet. Byggarbetet startade i början av 1970-talet och gav arbete åt flera tusen byggarbetare. Under en period på 1970-talet ansågs byggarbetsplatsen vara den största arbetsplatsen i Norden. Den första transporten av kärnbränsle kom till Forsmark 1977, men den kommersiella driften dröjde till 1980 på grund av incidenten i Harrisburg och väntan på resultatet från folkomröstningen om kärnkraft i Sverige. Vattenfall äger 66 procent av Forsmark och Sydkraft Nuclear Power och Mellansvensk Kraftgrupp är minoritetsägare med andelar på 8,5 respektive 25,5 procent. Forsmarks Kraftgrupp AB har en årlig omsättning på cirka sex miljarder kronor.
Den 25 juli 2006 inträffade en större driftstörning i Forsmark 1. Som en följd av störningen uppmärksammades tekniska brister och brister i säkerhetskulturen.
Ett omfattande arbete för att höja säkerheten och tillförlitligheten inleddes, och regeringen bad FN:s atomenergiorgan (IAEA) att genomföra en oberoende granskning av säkerheten och tillförlitligheten i kärnkraftverkets verksamhet, vilket innefattade en bedömning av ett OSART-team (Operational Safety Review Team).
I februari 2008 genomförde IAEA en tre veckor lång OSART-granskning av Forsmark. OSART-teamet bestod av internationella experter och resultaten visade att Forsmark håller en hög internationell standard. OSART-teamet kom fram till att ledningen och medarbetarna hade förbättrat tillförlitligheten och säkerhetskulturen.
Den uppföljande granskningen som utfördes ett år senare visade ett av de bästa resultaten någonsin under de 20 år dessa säkerhetsgranskningar genomförts.
2008 gav miljödomstolen Forsmark rätt att öka effekten i alla tre reaktorerna.
Investeringar för framtiden
Syftet med Forsmarks pågående investeringsprogram är att öka såväl kraftverkets livslängd som dess effekt. En annan utmaning är att många av de anställda på Forsmark närmar sig pensionsåldern. Därför görs stora satsningar på att rekrytera nya medarbetare och man har tagit fram flera program för att garantera att det finns tillräckligt med kompetens för att fortsätta driva kärnkraftverket.
Syftet med säkerhets- och moderniseringsarbetet är att säkerställa att de befintliga reaktorerna i Forsmark kan fortsätta producera el under minst 60 år från den dag de togs i drift.
Forsmark och miljön
2001 blev Forsmark det första kärnkraftverket i världen som producerade EPD-certifierad el. EPD står för Environmental Product Declaration (miljövarudeklaration) och är ingen traditionell miljömärkning. Det är en varudeklaration som anger miljöpåverkan för varje kilowattimme el som Forsmark producerar.