Forsmo

Under 1940-talet var elförsörjningen ansträngd i Sverige. Mer vattenkraft behövdes för att tillgodose efterfrågan. Därför började Vattenfall planera en utbyggnad av Ångermanälven. 1945 fick Vattenfall tillstånd att påbörja bygget av ett vattenkraftverk i Forsmoforsen. 

Det första aggregatet togs i drift 1948, men den forcerade hastigheten hade ett pris: man var tvungen att använda flera temporära nödlösningar, exempelvis saknades golv i maskinhallen och det fanns inga portar till transformatorcellerna. Under de första två åren måste dessutom kraftverket drivas med en provisorisk kontrollpanel och turbinbladen reglerades under en period manuellt istället för med en servomotor. 

De första aggregaten kördes med maximal kapacitet, vilket ledde till ofta återkommande reparationsarbeten. När de resterande aggregaten togs i drift 1958 gick det att köra turbinerna med en mer normal kapacitet.