Vargöns kraftverk – reglerar Vänerns vattennivå

Vargöns kraftverk – historia

Kraftverket började byggas 1930. Först byggdes hus för maskinskötare och byggarbetare. Bostäderna revs för några år sedan, men vägarna och murarna finns fortfarande kvar. När kraftverket var färdigbyggt 1934 invigdes det officiellt av Gustaf V. Vattenfall fick tillåtelse att reglera Vänern 1937. Vattendomstolen godkände regleringen 1938, huvudsakligen för att förhindra de exceptionellt höga vattennivåer som uppstod då och då. 

Vargöns kraftverk ritades av arkitekten Erik Hahr, som även gjorde ritningarna till kraftverken i Lilla Edet (1929) och Hojum (1941) i Göta älv. Den funktionella stil som användes i Lilla Edets kraftverk förfinades ytterligare i Vargöns kraftverk. Stor vikt lades vid att förenkla underhållet.

Från början hade kraftverket två Kaplan-turbiner. Under 1980-talet byggdes det ut med ytterligare en turbin som togs i drift 1989. 

På andra sidan älven, mitt emot Vargöns kraftverk, ligger smältverket Vargön Alloys AB, och tidigare låg även Holmens pappersbruk här. Dessa båda industrier tillhörde ursprungligen samma bolag, Wargöns, som drev ett pappersbruk på samma plats redan innan kraftverket byggdes.

Om Göta älv  

Göta älv, där Vargön ligger, har sitt ursprung i Vänern, Sveriges största sjö. Från Vänern till Göteborgs hamn och ut i Kattegatt för Göta älv med sig större vattenvolymer än någon annan älv i Sverige. Fallhöjden på 44 meter är huvudsakligen koncentrerad till älvens övre sträckning vid Vargön, Trollhättan och Lilla Edet. Under flera århundraden har Göta älv varit en viktig transportväg, i synnerhet efter bygget av Göta kanal.  

Vattenfall äger och driver de fyra vattenkraftverken i Göta älv: Vargön, Hojum, Olidan och Lilla Edet. Det senast byggda kraftverket är Hojum, som blev klart 1941, och det äldsta är Olidan som färdigställdes 1910.