Harsprånget

Som en följd av den industriella tillväxten och det ökade elbehovet påbörjades bygget av ett kraftverk i Harsprånget 1919. Den svåra ekonomiska krisen efter första världskriget minskade dock behovet av el och bygget avbröts i maj 1922.

Bygget av Harsprångets kraftverk

Ungefär 20 år senare, 1945, fortsatte bygget. Nu hade dock Harsprånget ritats om helt och byggplatsen flyttats två kilometer längre nedströms. Det första aggregatet togs i drift 1951. När bygget av de tre första aggregaten var färdigt 1952 var den installerade effekten tre gånger högre än vad som ursprungligen planerats.

För att klara transporterna till byggarbetsplatsen byggdes en väg och järnväg från Porjus. På grund av kraftverkets isolerade läge byggdes ett helt samhälle upp med alla tillhörande samhällstjänster i anslutning till bygget. Samhället bestod av hus för 1 200 medarbetare och deras familjer, butiker, ett sjukhus, en polisstation och fritidslokaler.

Sveriges effektmässigt största vattenkraftverk

Harsprånget bestod ursprungligen av tre aggregat. 1974 påbörjades bygget av två ytterligare aggregat som togs i drift 1978 respektive 1980. Idag är Harsprånget Sveriges effektmässigt största vattenkraftverk och här finns även landets enskilt största vattenkraftsaggregat, ”Gigantiske Gerhard”. Fyra av de fem aggregaten i Harsprånget används idag för elproduktion.

2004 byggdes Harsprångets damm och utskov om för att klara det så kallade 10 000-årsflödet, ett flöde som väntas uppstå en gång på 10 000 år och som orsakar extrema vattennivåer.

Om Luleälven

Vattenkraft är en pålitlig, säker och förnybar energikälla. Idag tillgodoses ungefär 40 procent av Sveriges totala elbehov med hjälp av vattenkraft. Luleälven, som Harsprånget tillhör, är Vattenfalls och Sveriges viktigaste älv för produktion av vattenkraft.